Kanten ska vara hård, inte för hård, inte kaklik. Ytan ska vara ljusare, spricka lätt i fina sprickor, kakan ska bli fudgelik, men fortfarande lite höjd efter en natt i kylen. När den är nygräddad ska den gå att skiva upp utan att den rinner iväg. Eftersom jag vet PRECIS hur jag vill ha den har det varit en an mina största utmaningar. Nu jäklar, etfer tre år av trial and error verkar det som att jag äntligen kan sluta leta efter den ultimata ersättningen för ägg i kladdkaka. För ett par år sedan jobbade jag så mycket med olika varianter att lukten av choklad som sipprade ur ugnen till slut gjorde mig spyfärdig.
Jag tog ett uppehåll på två år och med allt jag lärt mig under den tiden gick det lätt som en plätt att ta fram en ny variant, faktiskt två, som höll måttet. Det kommer finnas massor av varianter på kladdkakor i chokladboken, som faktiskt snart är klar, båda dessa får precis plats på en sida, för att alla ska kunna baka, lite beroende på vad man har i skafferiet eller vad som finns tillgängligt i dagligvaruhandeln där man bor.
